Historik

Karlskoga konsertförening kan se tillbaka på 75 välklingande år. Denna jubileumshöst vittnar även om den breddning av musikutbudet som skett under årens lopp. De fyra första decennierna dominerades av klassisk musik medan Beethoven numera samsas med musik från dataspel, jazz, folk- och världsmusik samt konserter som vänder sig till barn och familjer.

– Under Holger Hallenbergs och Stig Gustafsons era var det enbart klassisk musik, säger Per Sjöberg, pensionerad som ordinarie dirigent för Karlskoga symfoniorkester och som rektor för Kulturskolan.

– Vi har tagit ett större ansvar för musikutbudet i Karlskoga och blivit någon sorts P 2-program, inflikar Peter Carell, kassör i konsertföreningen och konsertmästare i symfoniorkestern.

Det var faktiskt på Karlskoga konsertförenings initiativ som Musikskolan bildades 1947 och föreningen drev skolan till 1950 då kommunen tog över ansvaret för driften.

Musikskolan bildades bland annat för att trygga återväxten av musiker till konsertföreningens orkester och Bofors Musikkår berättar Peter Carell. De täta banden mellan Musikskolan och konsertföreningen återspeglas även i det faktum att musikalisk ledare och ordinarie dirigenten till föreningens orkester också var rektor för Musikskolan. Det gällde Holger Hallenberg, dirigent åren 1945 till 1974, och Stig Gustafson, dirigent 1974 till 1991.

– De hade dirigentskapet som del i sin ordinarie tjänst som rektor på Musikskolan, säger Peter Carell.

Det var inte riktigt samma villkor för Per Sjöberg som 1982 började som biträdande rektor för Musikskolan för att ta steget upp till rektor i augusti 1987 men först 1991 blev ordinarie dirigent för orkestern, en uppgift Sjöberg hade till 2002.

– Jag tyckte inte jag kunde vara kvar som dirigent för orkestern när jag samtidigt var kulturchef och chef för Kulturskolan och i den egenskapen var inblandad i bidragen till konsertföreningen, säger Per Sjöberg.

Finns en förhistoria

Karlskoga konsertförening bildades den 21 augusti 1945. Men det finns en förhistoria så intresset för musik och viljan att säkerställa en framtid för föreningens orkester uppstod inte den augustidagen.

En föregångare var Karlskoga Musiksällskap som bildades 1924 med syftet att anordna konserter och andra typer av musikaftnar. Sällskapet upphörde efter fyra år men återuppstod 1941 och skulle då vara en sammanslutning av musikintresserade inom Karlskoga med uppgift att anordna konserter och även på annat sätt stödja och höja musiklivet i stan. Samma år, 1941, bildades också Karlskoga Orkestersällskap på initiativ av Harald Kinell och Fritz Carlsson, dirigent. Syftet var, skriver Jan Hammarstedt i Bilder från Karlskogas musikliv ”att samla alla amatörmusiker i en större orkester för att så småningom erhålla en symfonibesättning”.

Orkestersällskapet förfogade i det skedet över 15 instrumentalister.

Det kan jämföras med Karlskoga symfoniorkester som denna höst har 67 listade medlemmar varav 32 är nuvarande eller tidigare elever på Kulsturskolan. Men tar man hela konsertföreningen finns i dag runt 380 medlemmar och då är orkestern inräknad.

Samarbetet mellan Musiksällskapet och Orkestersällskapet utvidgades och efter ett par år fanns ett gemensamt programråd och en samarbetskommitté. Följande år, i augusti 1945, var det dags för  de två sällskapen att gå samman och bilda en gemensam förening.

Paragraf 1

Paragraf 1 i den gemensamma föreningens stadgar löd: ”Karlskoga konsertförening är en sammanslutning av dels utövande musiker, tillhörande föreningens orkester, dels andra musikintresserade inom Karlskogabygden och har som uppgift att anordna konserter samt att även på annat sätt stödja och höja musiklivet. Detta må bland annat ske genom engagerande av solister, ensembler, gästdirigenter, genom anordnande av Musikens vecka, därest så anses lämpligt, skolkonserter, samt genom att söka ge undervisning i musik åt intresserad ungdom.”

Det anges även att föreningen bör anordna åtminstone sex konserter per spelår och av dem bör minst två vara solistkonserter av typen piano- eller violinafton eller en kväll med kammarmusik. Sex abonnemangskonserter erbjöds till en sammanlagt kostnad av fem kronor.

Den senaste verksamhetsplanen inleds med orden: ”Karlskoga konsertförening eftersträvar att erbjuda publiken i västra Region Örebro län, östra Region Värmland och nordöstra Region Västra Götaland ett brett och varierat utbud av musik av hög konstnärlig kvalitet. Vårt uppdrag är att värna klassisk symfonisk musik, världsmusik/folkmusik, jazz, symfonisk rockmusik och musik speciellt riktad mot barn och unga.”
Med tillägget att föreningen anordnar cirka 30 konserter per år såväl i mindre som större format.
Det betonas även att föreningen har ansvar för att driva och utveckla Karlskoga symfoniorkester.

Egen identitet

Namnbytet från Karlskoga konsertförenings orkester till Karlskoga symfoniorkester skedde någon gång på 1990-talet minns Per Sjöberg.

– Tidigare var det så att konsertföreningen arrangerade orkesterns konserter. Men sen ville orkestern ha en egen identitet och jag tror det var i samband med Chess in concert och turnéerna med Robert Wells som man ville profilera sig som Karlskoga symfoniorkester, tillägger Per Sjöberg.

Miljonsatsningen Chess in concert ägde rum i oktober 1992 då Nobelhallen fylldes två gånger. Anders Eljas ledde orkestern och solister var Tommy Körberg, Karin och Anders Glenmark, Lena Ericson samt Johan Schinkler. En förstärkt Karlskoga Kammarkör ingick även i konceptet.
Den efterföljande turnén förde Chess in concert till Skövde, Uddevalla, Västerås, Borlänge, Jönköping, Linköping, Karlstad och Växjö och beskrivs som en stor framgång för de medverkande och då inte minst Karlskoga symfoniorkester.
– Vi har inte haft en ordinarie förste dirigent sedan Per Sjöberg slutade utan dragit oss fram med tillfälliga förbindelser, säger Peter Carell.

Tillfälliga förbindelser

Katarina Andreasson från Svenska Kammarorkestern fungerade som musikalisk ledare några år efter Per Sjöberg, men efter henne har gästdirigenter kommit och gått. Det är i och för sig inte något nytt, för även under Holger Hallenbergs och Stig Gustafsons tid anlitades gästdirigenter som Tor Mann, Sixten Ehrling, Stig Westerberg och Göran W. Nilsson.
– Vi har haft ett gott samarbete med Musikhögskolans dirigentlinje, konstaterar Carell och nämner Glenn Mossop, Cecilia Rydinger Alin och B. Tommy Andersson som andra sedermera mycket framstående dirigenter som lett Karlskoga symfoniorkester.
– Jag vill minnas att det var Glenn Mossops första orkesterproduktion i Sverige när han kom till oss i slutet av 1970-talet. Han var här så sent som hösten 2019 och kunde då fortfarande namnen på medlemmarna i orkestern, tillägger Peter Carell och avslöjar att han hoppas återse Glenn Mossop som dirigent för Karlskoga symfoniorkester någon gång under 2021.
Karlskoga konsertförening har under årens lopp gästats av rader av stora artister och bland alla dessa soliststorheter kan några nämnas. Pianister som Hans Leygraf, Käbi Laretei, Janos Solyom, Staffan Scheja och Lars Roos. Världsberömda violinister som Igor Ojstrach och Arve Tellefsen och sångare som Elisabeth Söderström, Anne Sofie von Otter, Sylvia Lindenstrand, Nicolai Gedda, Håkan Hagegård och Loa Falkman. Christian Lindberg, trombon, Gunnar Idenstam, orgel, Ib Lanzky-Otto, valthorn, icke att förglömma.

Blivit för dyrt

– Det fanns en tid när konsertföreningen kunde locka med en romansafton med Sylvia Lindenstrand, Håkan Hagegård och Staffan Scheja. Det var innan Rikskonserter avvecklades i början på 1990-talet, nu har vi inte råd, konstaterar Mikael Björk, vice ordförande i konsertföreningen och kontrabasist i orkestern.
När portalparagrafen skrevs i augusti 1945 lyftes bland annat kammarmusiken fram men det fanns en period för 15-20 år sedan som den musikformen lyste med sin frånvaro, till förtret för en och annan medlem.
– Det kom ett antal år när kammarmusiken var i stort sett obefintlig, medger Peter Carell.
– Men efter att vi i början på 2010-talet fick kontakt med Mötesplats Alfred Nobel har styrelsen fattat beslut att vi ska satsa mer på kammarmusik, tillägger Carell.
Mikael Björk avslöjar varför det blev som det blev.
– Dåvarande styrelse var tveksam. Det kostade mycket med kammarmusik och då är det inte roligt med 25 i publiken, säger Björk och gläds även han åt den nygamla satsningen på kammarmusik.
– Vi är också mycket glada för Musikpalatset som är perfekt för kammarmusik, tillägger Mikael Björk.
Men det är inte bara musiksmaken som skiftat genom åren utan även publiksammansättningen har förändrats.

Från klassiskt till pop

– När pappa var ordförande i föreningen på 1960-talet fylldes hela Folkets hus A-sal. Vi i familjen satt alltid på tredje raden och sen var det många boforstjänstemän som gick på dessa klassiska konserter, säger Marie-Louise Nauclér som verkade som ordförande från 2012 till 2018.
– Jag valdes egentligen som vice ordförande 2012 men fungerade som ordförande, förklarar hon.
Marie-Louise Nauclérs pappa Nils Holm var föreningens andra ordförande. Nils Holm satt åren 1960 till 1977 och han efterträdde Gösta Horsner som valdes 1945 och avgick 1959.

Folkets hus A-sal är borta som konsertarena och har ersatts av Bregårdsskolans aula när det gäller att locka en stor publik och med det avses en publik på över 600 personer.
– I dag fyller vi Bregårdsskolans aula om det är Robert Wells eller Ulf Wadenbrandt men då handlar det om pop, konstaterar Peter Carell.

När Cupol Jazz & Blues Club lades ned i slutet 2017 fick konsertföreningen ta över ansvaret för jazzen och det bör noteras att även Nils Landgren fyllt Bregårdsskolans aula på senare år.

Karlskoga konsertförening har sett ett stigande medlemsantal de senaste åtta, tio åren.
– Det kommer även människor under 45 år till oss, men de är än så länge inte villiga att ta tunga uppdrag, säger Peter Carell och gör ingen hemlighet av att han hoppas på en förändring.
Ett annat önskemål inför framtiden är att ombyggnaden av Bregårdsskolans aula äntligen kommer till stånd.
– Det behövs bland annat bättre akustik och bättre lokaler för musikerna i källaren, säger Mikael Björk.

Benny Abrahamsson

Karlskoga konsertförening har haft följande ordföranden:

Gösta Horsner 1945 – 1959
Nils Holm 1960 – 1977
Maj-Lis Ljung 1977 – 1978
Erik Holm 1979 – 1981
Jan Hammarstedt 1981 – 1989
Rolf Carlsson 1990
Fride Saxholm 1991 – 1993
Georg Harby 1993 – 1997
Rune Karlsson 1997 – 1999
Arne Arvidsson 1999 – 2002
Ingemar Hansson 2002 – 2004
Göran Krull 2004 – 2008
Leif Samuelsson 2008 – 2012
Marie-Louise Nauclér 2012 – 2018
Tomas Samuelsson 2019 – 2021
Emma Wahlström 2021 – 2022
Elaine Lindblom 2022 –