Program VT -26
Humanistiska föreningens program våren 2026
Det är, som vanligt, ett blandat program som spänner från en myndighet i förändring till en genial uppfinnare som föddes fattig, gjorde stora konstruktioner men dog utfattig. Kryddat med lokal teater och diplomati.
Tisdag 3 februari inleds med årsmöte kl 18.15 och årsmötet följs av föreläsningen Kriminalvården – en myndighet i förändring hållen av kriminalvårdsinspektörerna Per Ericsson och Sandra Weman som båda arbetar på Kriminalvårdsanstalten i Karlskoga.
Per Ericsson har en lång och gedigen erfarenhet från kriminalvård som startade 1985 när han första gången klev innanför grindarna på anstalten i Karlskoga. Per Ericsson har varit verksam som kriminalvårdsinspektör såväl i Karlskoga som Kumla. I dagsläget tjänstgör han som kriminalvårdsinspektör med ansvar för avdelning G på anstalten i Karlskoga. Men han har även arbetat på Ila landsfengsel i Oslo och på frivården i Örebro. Per Ericsson uppger att en anledning till att han stannat inom kriminalvården under alla dessa år är intresset för människor med sociala svårigheter. Sandra Weman har arbetat inom kriminalvården sedan 2003 och har erfarenhet från frivård, häkte och anstalt. Sandra Weman kommer ursprungligen från Härnösand och är utbildad beteendevetare och lärare och gjorde under fyra år en avstickare som rektor i skolans värld men återgick därefter till kriminalvården och är i dag kriminalvårdsinspektör med ansvar för säkerheten på anstalten i Karlskoga.
– Det som driver mig är de ständiga utmaningarna, det operativa och strategiska arbetet med säkerhet och känslan av att man aldrig vet hur dagen ska bli, säger Sandra Weman.
Tisdag 10 mars återvänder diplomaten Jan Lundin till barndomsstaden Karlskoga där han är född och uppvuxen, i Bråten. Jan Lundin flyttade efter gymnasiet till Uppsala där han gjorde militärtjänst på Försvarets tolkskola 1982-1983. Från 1984 och två år framåt var han i Belgrad som assistent åt försvarsattachén och tredje ambassadsekreterare. Jan Lundin är från 1992 fast anställd på UD och större delen av 1990-talet var han knuten till Moskva och det postsovjetiska Ryssland. Jan Lundin har berättat att han var den förste svensk som fick kännedom om militärkuppen i Moskva tidigt på morgonen den 21 augusti 1991. Den diplomatiska karriären har även lett honom till städer som
Vilnius, Berlin och Belgrad där han åren 2016 till 2021 arbetade som ambassadör med sidoackreditering i Montenegro. Han har upprepade gånger varit stationerad i Belgrad där hans fru Milica, som är konsertpianist, är uppvuxen. Åren 2010 till 2016 är han chef för Östersjöstaternas råd – Council of the Baltic Sea States. Jan Lundin utsågs hösten 2021 till generalkonsul i Sankt Petersburg.
Tisdag 14 april
kommer Peter Krantz att berätta om Teaterföreningen Lyset som i år firar 40-årsjubileum.
Peter Krantz flyttade till Karlskoga 1974, det år han skulle fylla 16 år, och arbetar som teaterpedagog, skådespelare, regissör och producent. Han utbildade sig till socionom men teatern tog över. Det var under skoltiden som han startade De guldgula prinsarna med några kompisar. Debuten som skådespelare kom i Drömmar av guld 1983 och efter det projektet fick han anställning som fritidsledare på Skranta fritidsgård med uppgift att utveckla amatörteatern och vara med och skapa ett nytt kulturhus av fritidsgården. En viktig kärna var det drogfria ungdomsdiskoteket Skranta Rox. Arbetet ledde 1986 till bildandet av Teaterföreningen Lyset och Peter Krantz har alltsedan starten varit en av de starkast drivande krafterna i föreningen. Därför var det med all rätt som han 1996 var den förste som fick föreningens pris Lysmasken. Peter Krantz var också med och såg till att föreställningen Ronja Rövardotter 2003 kunde spelas i såväl estniska Narva som i den ryska grannstaden Ivangorod på andra sidan floden. Ett projekt som i dag skulle vara omöjligt. Han spelade också Jone i Lars Anderssons pjäs Jone himmelsfärd som var en del av Karlskoga församlings 400-årsjubileum 1986.
Tisdag 12 maj kommer professor Dag Stranneby att föreläsa under rubriken Nikola Tesla var en uppfinnare – inte en bil. Det finns tre delar i föreläsningen där den första handlar om hur Tesla växte upp och hur han började jobba hos Edison i USA 1884. Där får man också en bild av hur Tesla argumenterade för växelström vid fördelning av elektrisk kraft.
– Edison räknade med likström och hade redan börjat sälja sådana system. Kampen brukar kallas ”War of currents” och var stundom ganska ful, berättar Dag Stranneby och tillägger att Teslas växelströmsversion vann och därför har vi i princip kraftöverföring på detta sätt i hela världen.
Den andra delen tar upp Teslas ambition att kunna bjuda hela världen på gratis elenergi. Det handlar också om hur han byggde radio före Marconi, Teslaspolen och sitt torn Wardenclyffe på Long Island där han fortsatte med högspänning på många miljoner volt.
– I den tredje delen funderar man lite på vem Tesla var. En galen uppfinnare med sifferdille? Hade tagit emot radiosignaler från Mars? En lite konstig människotyp med fotografiskt minne, men duktig på att gissa in i framtiden, funderar Dag Stranneby som beskriver sig själv som en glad 70-åring som varit elektroingenjör sedan 1975.
Dag Stranneby jobbar med egna företag och har funnits på Chalmers och KTH och en tid arbetade han i AB Bofors i Karlskoga. Han doktorerade 1996 på KTH i radiosystemteknik och har sedan 1998 jobbat med undervisning och forskning på Örebro universitet men är numera ”pensionär.” Dag Stranneby är också radioamatör SM4DSQ
Alla föreläsningar hålls i Källaren, Folkets hus, och startar 19.00 och följs av ostbuffé.
Välkommen!
hälsar
styrelsen genom Benny Abrahamsson
//