Luciafirandet har blivit en svensk tradition.
Bakgrunden till att man de 13 december firar Lucia \u00e4r relativt komplicerat. Luciadagen var f\u00f6rr, s\u00e4rskilt i V\u00e4stsverige, en stor festdag. Lucians uppgift var vid denna tid mest att serverar mat och br\u00e4nnvin, vilket hon gjorde i ett fotsitt kl\u00e4desplagg.
Den ljusprydda Lucian, som hon ser ut idag, \u00e4r ingen ursprunglig bondesed. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det en h\u00f6grest\u00e5ndssed som endast fanns p\u00e5 herrg\u00e5rdar och i pr\u00e4sthem. I dessa hem f\u00f6rekom seden fr\u00e5n slutet av 1700-talet, f\u00f6rst in p\u00e5 1900-talet spreds seden i alla hem. Natten mellan den 12 och 13 december ans\u00e5gs f\u00f6rr vara \u00e5rets l\u00e4ngsta natt p\u00e5 1700-talet. Trots att man p\u00e5 1750-talet gick \u00f6ver till den s.k. gregorianska kalendern f\u00f6rblev den 13 december samma m\u00e4rkesdag som den hade vart tidigare \u00e5rhundraden. Lucianatten fick beh\u00e5lla sin st\u00e4llning i folkmedvetandet som det stora m\u00f6rkrets
Natt och samtidigt som gr\u00e4nsen till den stigande solens halv\u00e5r. Namnet Lucia kommer av det latinska ordet L\u00fcx, som betyder ljus som str\u00e5lar ut fr\u00e5n en ljusk\u00e4lla.
Enligt gammal svensk bondetradition var Lucianatten \u00e5rets l\u00e4ngsta natt. I medeltida kalendrar l\u00e5g vintersolst\u00e5ndet ocks\u00e5 vid den h\u00e4r tiden. F\u00f6r att ta sig igenom denna m\u00f6rka och kulna tid kunde m\u00e4nniskor och djur beh\u00f6va n\u00e5gonting alldeles extra. I V\u00e4stsverige brukade b\u00f6nderna och deras tj\u00e4nstfolk b\u00f6rja \u00e4ta och dricka tidigt p\u00e5 Luciamorgonen. F\u00f6rst serverades” Lussebiten”, vilket bestod av fl\u00e4sk och k\u00f6tt men \u00e4ven ost och br\u00f6d. Till detta dracks det \u00f6l och br\u00e4nnvin. Efter denna m\u00e5ltid var
det vanligt att man sov en stund, varefter det var dags f\u00f6r ”Lussefrukosten”, en rej\u00e4l m\u00e5ltid till det som det \u00e4ven serverades starkvaror till. Ofta det blev det \u00e4nnu fler m\u00e5ltider. I en del trakter var det sed att ha ett visst antal frukostar f\u00f6re gryningen. Det finns uppgifter om allt fr\u00e5n 3 till 11 stycken p\u00e5 vissa h\u00e5ll. Det var ocks\u00e5 vanligt att man mellan m\u00e5ltiderna gick omkring och arbetade med olika saker som vedhuggning och slakt etc.
Det finns en f\u00f6rklaring till detta enorma \u00f6verfl\u00f6d i mat och dryck vid Lucia. Under den katolska tiden skulle julfastan b\u00f6rja vid denna tidpunkt och d\u00e5 g\u00e4llde att \u00e4ta s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt innan fastan b\u00f6rja. N\u00e4r Sverige blev protestantiskt f\u00f6rsvann julfastan, men festandet vid Lucia blev kvar.
Lussenatten var ocks\u00e5 en natt av oro, d\u00e5 man fick vara f\u00f6rsiktig. \u00d6vernaturliga krafter kunde denna natt \u00e5stadkommas hemska saker. F\u00f6r att slippa obehagliga\u00f6verraskningar satt man uppe till l\u00e5ngt \u00f6ver midnatt \u00e4ven i omr\u00e5den d\u00e4r ”lussel\u00e5ngnatt” inte firades p\u00e5 samma s\u00e4tt som i V\u00e4stsverige. Det som man var r\u00e4dd f\u00f6r var ”Lussefamla” eller ”Lussef\u00e4rden” d\u00e5 en ryttarskara spr\u00e4ngde fram h\u00f6gt uppe i rymden med enorm hastighet. I regel syntes inget men ett vinande ljud, h\u00e4sttramp och hundskall h\u00f6rdes tydligt. Denna vilda jakt har \u00e4ven f\u00e5tt andra namn, som t.ex. Odens jakt, Gideons
jakt, Hinsjakten etc. Den f\u00f6rekommer ocks\u00e5 vid andra tidpunkter \u00e4n Lucia.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 sm\u00e5ningom avl\u00f6stes denna tradition av den betydligt lugnare seden med Lucia kaffedrickning. Denna f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r troligtvis ett resultat av mera hyfs och ordning som ett mera socialt och ett lugnare s\u00e4tt att umg\u00e5s p\u00e5 \u00e4n med br\u00e4nnvinet. Det br\u00f6d som serverades till kaffet vid Lucia var inga nyheter, utan hade gammal tradition.
Deras former \u00e4r k\u00e4nda sedan l\u00e5ng tid men saffran som f\u00e4rg och smak\u00e4mne \u00e4r d\u00e4remot ganska nya, eftersom saffran varit en mycket dyr krydda \u00e4ven f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
Varifr\u00e5n kommer d\u00e5 v\u00e5r vitkl\u00e4dda Lucia med ljus i h\u00e5ret? Vissa forskare anser att seden har sitt ursprung i en tysk sed som uppst\u00e5tt i Rhenomr\u00e5det. I protestantiska kretsar har man ersatt den traditionella julklappsutdelaren Sankt Nikolaus som inte passade den nya l\u00e4ran, eftersom han var ett
katolskt helgon med Jesusbarnet, Kindchen Jesus. Denna fick symboliseras av en vitkl\u00e4dd ung flicka med gloria, en ljuskrans, kring sitt h\u00e5r. I Tyskland var detta en Julaftonssed som inte alls hade samband med Lucia.
Den vitkl\u00e4dda och gloriaf\u00f6rsedda flickan motsvarar d\u00e4remot helt v\u00e5r egen Lucia med ljus i h\u00e5ret. Troligtvis har vi allts\u00e5 h\u00e4r en f\u00f6reg\u00e5ngare till v\u00e5r svenska Lucia.<\/p>\n\n\n\n
Sj\u00e4lva legenden om Lucia \u00e4r mycket tragisk. Lucia var en ung kvinna som led martyrd\u00f6den efter att ha anv\u00e4nts sin hemgift f\u00f6r att ge de fattiga mat. Enligt legenden ska detta ha tilldragit sig i Syracusa p\u00e5 Sicilien \u00e5r 304 just december 13. Hennes f\u00e4stman uppges ha blivit m\u00e4kta f\u00f6rgrymmad \u00f6ver sin
trolovades tilltag och anm\u00e4lde f\u00f6r prefekten att Lucia var kristen. Hon befanns skyldig och d\u00f6mdes att br\u00e4nnas p\u00e5 b\u00e5l.
Elden r\u00f6rde henne dock inte s\u00e5 hon avr\u00e4ttades med sv\u00e4r ist\u00e4llet. Enligt en del legender fick Lucia som f\u00f6rsta straff f\u00f6r sitt tilltag sina underbara vackra \u00f6gon utstuckna. Detta straff bet dock inte p\u00e5 henne f\u00f6r antingen s\u00e5 fick hon enligt legenden nya, \u00e4nnu vackrare \u00f6gon, eller s\u00e5 fick hon en f\u00f6rm\u00e5ga att se mer \u00e4n seende \u00f6gon f\u00f6rm\u00e5dde.
Lucia blev s\u00e5 sm\u00e5ningom helgonf\u00f6rklarad och inom dem romersk katolska kyrkan h\u00f6gtidigh\u00e5ller man Lucia som Syracusas skyddshelgon som \u00e5kallats speciellt f\u00f6r \u00f6gonsjukdomar. Kvarlevorna efter Lucia l\u00e4r finnas i S:t Jeremias Kyrka.<\/p>\n\n\n\n
Lucia i den form vi k\u00e4nner henne dyker upp vid 1700 – talets slut. Det \u00e4ldsta bel\u00e4gget fr\u00e5n en v\u00e4stg\u00f6taherrg\u00e5rd \u00e5r 1764. Vid 1800 – talets b\u00f6rjan finns flera uppgifter fr\u00e5n V\u00e4sterg\u00f6tland och \u00e4ven fr\u00e5n Dalsland och V\u00e4rmland. Men alltid p\u00e5 stora g\u00e5rdar och i st\u00e4dernas borgerliga kretsar.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r f\u00f6rts i slutet av 1800 – talet och b\u00f6rjan p\u00e5 1900 – talet som seden b\u00f6rjar bli mera allm\u00e4n. Den verkligt stora spridningen av den moderna luciaseden startade \u00e5r 1927, d\u00e5 en av Stockholms tidningar b\u00f6rjade kora Stockholms Lucia. Det blev flera efterf\u00f6ljare och idag ser man luciaseden som n\u00e5got typiskt svenskt
som finns. Man ska dock vara f\u00f6rsiktigt med att beteckna luciafirandet som en ”urgammal nordisk julfest”. Med tanke p\u00e5 dess r\u00f6tter vill vi v\u00e4l inte ifr\u00e5gas\u00e4tta detta konstaterande.<\/p>\n\n\n\n
Intressant \u00e4r varifr\u00e5n kommer egentligen v\u00e5r Lucias\u00e5ng, den \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 svensk? Nej, tyv\u00e4rr, det \u00e4r en ”barcarole”, helt enkelt en italiensk b\u00e5ts\u00e5ng fr\u00e5n Neapel omkring \u00e5ret 1852. Texten handlar inte heller
om helgonet Lucia, den handlar om fiskehamnen med samma namn Lucia. H\u00e4r kan n\u00e4mnas att den skrevs av den napolitanske diktaren Theodor Cottrau och att den omkring 1850-talet kom i tryck. I
v\u00e5rt land Sverige blev s\u00e5ngen popul\u00e4r p\u00e5 1900-talet och i takt med att de moderna luciajippona b\u00f6rja v\u00e4xa fram.<\/p>\n\n\n\n
Lucia och Kiwanis Club
Lucia har djupa r\u00f6tter i Karlskoga. Redan p\u00e5 1930 talet firades Lucia i Karlskoga men det var f\u00f6rst under 1940 talet som ortens tidning tog tag i det p\u00e5 riktigt och 1980 tog Kiwanis Club Karlskoga hand om arangemanget dock beh\u00f6ll man samarbetet med d\u00e5varande Karlskoga Tidning. Nu mera har luciafirandet v\u00e4xt till ett m\u00e4ktigt arrangemang. Kiwanis Club som har huvudansvaret arbetar nu mera med Karlskogatidning\/Kuriren, Karlskoga Kulturskola, Svenska Kyrkan och Kiwanis Club Selma. Redan i oktober b\u00f6rjar man f\u00f6rbereda f\u00f6r \u00e5rets Lucia. Tolv kandidater ska v\u00e4rvas, vara av en ska r\u00f6stas fr\u00e5n till Lucia. Dessa sju unga damer f\u00e5r l\u00e4ra sig ett tiotal s\u00e5nger med anknytning till julen och luciafirandet. Ortens befolkning f\u00e5r genom r\u00f6stning v\u00e4lja ut en av de sju som tillsammans med de \u00f6vriga sex ska representera Lucia under n\u00e4stkommande \u00e5r. Det verkliga arbetet f\u00f6r Lucia och hennes t\u00e4rnor b\u00f6rjar redan de 1 december (f\u00f6rsta advent) d\u00e5 visar man upp sig i staden f\u00f6r dess innev\u00e5nare. Man bes\u00f6ker olika aff\u00e4rer osv.
Omkring den 10 december och ca tio dagar fram\u00e5t bes\u00f6ker Lucia ett 50- 60 tal st\u00e4llen runt om i kommunen. Man bes\u00f6ker kommunens lasarett samt de flesta hem f\u00f6r \u00e4ldre men \u00e4ven skolor, f\u00f6retag, aff\u00e4rer och k\u00f6pcentra.<\/p>\n\n\n\n
H\u00f6jdpunkten \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s kr\u00f6ningen av Lucia som nu mera genomf\u00f6rs i Karlskoga kyrka. I samband med kr\u00f6ningen framf\u00f6r Karlskoga Kulturskola olika sk\u00e5despel med anspelning p\u00e5 Lucia och julfirande.
F\u00f6r Kiwanis Club i Karlskoga har luciafirandet blivit den i s\u00e4rklass viktigaste uppgiften och drivkraften f\u00f6r klubben. Utan Lucia skulle knappast Kiwanis Club finnas. Med andra ord, s\u00e5 m\u00e5ste hela klubben vara engagerat mer eller mindre f\u00f6r att man ska kunna genomf\u00f6ra arrangemanget.
Vi inom Kiwanis Club i Karlskoga upplever att kommunens innev\u00e5nare mer och mer uppm\u00e4rksammar Kiwanis och des verksamh.et och det i f\u00f6rsta hand tack vara Lucia. Vi hoppas verkligen att v\u00e5rt arbete ska tillf\u00f6ra oss fler medlemmar.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Kiwanis Club Karlskoga 2019.
J\u00f6rn Andersen
sekreterare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Karlskoga-Degerfors Lucia Luciafirandet har blivit en svensk tradition.Bakgrunden till att man de 13 december firar Lucia \u00e4r relativt komplicerat. Luciadagen var f\u00f6rr, s\u00e4rskilt i V\u00e4stsverige, en stor festdag. Lucians uppgift […]<\/p>\n","protected":false},"author":43,"featured_media":123,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-notitle.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/15","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/users\/43"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/15\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":467,"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/15\/revisions\/467"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/media\/123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mockelnforeningarna.se\/kiwanis\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}